﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 2760
Titel Ordförklaringar/Sátnečilgehusat
Titel.kortform Ordförklaringar/Sátnečilgehusat
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad
Utgivningsår 2015
Utgåvenr
Ställe
ISBN-kod
ISSN-kod
Bakgrund
SAB-kod
Illustrationskatalognamn
Utgivare.1.urspr.organisation Sametinget
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE renskötselområde
svDF det område i Sverige där renskötsel får bedrivas
svAN Omfattar närmare 50 procent av Sveriges yta. Renskötselområdet utgörs av tre viktiga huvudområden där renskötseln har olika rättigheter: Åretruntmarkerna (renbetesfjällen), vinterbetesmarkerna och områden för koncessionsrenskötsel.
seTE boazodoalloguovlu
seDF lea dat guovlu Ruoŧas gos oažžu doaimmahit boazodoalu
seAN Guovlu lea goasii 50 proseantta Ruoŧa eatnamiin. Boazodoalloguovllus leat golmmalágán deaŧalaš váldoeatnama gos boazodoalus leat iešguđet vuoigatvuođat: Birrajagi-eatnamat (duoddarat), dálveguohtuneatnamat ja konsešuvdnaeatnamat.

svTE sameby
svFK Såväl ett geografiskt begränsat område där viss sameby har rätt att tillsammans bedriva renskötsel, som en juridisk person som företräder de renskötande medlemmarna. Även andra rättigheter ingår i renskötselrätten.
seTE čearru
seFK Čearru mearkkaša sihke dan geográfalaččat ráddjejuvvon guovllu gos čearru oažžut doaimmahit boazodoalu, ja maiddái dan juridihkalaš persovnna mii ovddasta boazoeaiggádiid geat leat miellahtut. Maiddái iežá vuoigatvuođat gullet boazodoallovuoigatvuhtii.

svTE urminnes hävd
svFK Samebyarnas användning av marker i renskötselområdet är en nyttjanderätt grundad på urminnes hävd. Det innebär att markerna använts för renskötsel under så lång tid att ingen vet när bruket började eller hur det gick till. Rennäringen i Sverige bedrivs i dag på både privat mark och mark som staten hävdar äganderätt till.
seTE dološ áiggi rájes geavaheapmi
seFK Čearuid eanangeavaheapmi boazodoalloguovllus lea geavahanriekti man vuođđun lea  dološ áiggi rájes geavaheapmi dehe agibeaivegeavaheapmi. Dat mearkkaša ahte eatnamat leat geavahuvvon boazodoalus nu guhká ahte ii oktage šat dieđe goas geavaheapmi álggii dehe govt geavaheapmi álggii. Ruoŧa boazoealáhus geavaha dán áiggi sihke priváhta eatnamiid ja eatnamiid maidda stáhta čuoččuha eaiggáduššanrievtti.

svTE året-runt-markerna
svFK Året-runt-marker får användas till renbete under hela året.
    För fjällsamebyarna innebär ”året-runt-markerna” området ovanför odlingsgränsen och upp till riksgränsen
    För skogssamebyarna innebär ”året-runt-markerna” gränsbestämda områden ovanför lappmarksgränsen
    För samebyarna i Jämtlands och Dalarnas län innebär ”året-runt-markerna” områden inom renbetesfjällen i Jämtlands län och de områden i Jämtlands och Dalarnas län som av staten var särskilt upplåtna till renbete
seTE birrajagi-eatnamat
seFK Birrajagi-eatnamiid oažžu geavahit boazoguohtumii birra jagi.
    Duottarčearuide leat ”birrajagi-eatnamat” dat eatnamat mat leat gilvinráji bajábealde gitta riikkaráji rádjái.
    Vuovdečearuid ”birrajagi-eatnamat” leat ráddjejuvvon nu gohčoduvvon lappmarkráji bajábeallái.
    Jämtlándda ja Dalarna čearuid ”birrajagi-eatnamat” leat Jämtlándda leana duoddarat ja dat eatnamat Jämtlánddas ja Dalarniin maid stáhta lea sierra juolludan boazoguohtumii.

svTE renbetesfjällen
svFK Renbetesfjällen omfattar i huvudsak av staten hävdade ägda fastigheter. Samerna har enligt rennäringslagen vidsträckta rättigheter och skydd för att kunna bedriva sin näring inom renbetesfjällen och i viss mån även inom sedvanemarkerna.
seTE boazoguohtunduoddarat
seFK Boazoguohtunduoddarat lea mealgadii opmodat maid stáhta čuoččuha iežas oamastit. Boazodoallolága mielde leat sápmelaččain viiddis vuoigatvuođat ja suodji beassat doaimmahit sin ealáhusa boazoguohtunduoddariin, ja muhtin muddui maiddái vieruiduvvaneatnamiin.

svTE vinterbetesmarkerna
svDF marker som enbart får användas till renbete under tiden 1 oktober till och med 30 april
svRETE året-runt-markerna
svAN För fjäll- och skogssamebyar innebär ”vinterbetesmarkerna” de delar av renskötselområdet i Sverige som inte utgörs av ”året-runt-markerna” och koncessionsområden.
seTE dálveguohtuneatnamat
seDF dálveguohtuneatnamat ožžot adnot boazoguohtumii duššefal golggotmánu 1 beaivvi ja cuoŋománu 30 beaivvi gaskka
seAN Duottar- ja vuovdečearuide leat ”dálveguohtuneatnamat” duššefal dat eatnamat Ruoŧa boazodoalloguovllus mat eai leat ”birrajagi-eatnamat” ja konsešuvdnaeatnamat.

svTE områden för koncessionsrenskötsel
svFK Den som är same kan få tillstånd (koncession) att driva renskötsel i Norrbottens län nedanför lappmarksgränsen inom område där renskötsel av ålder förekommer under hela året (Kalix- och Torne älvdalar). Inom detta så kallade koncessionsområde bedrivs renskötsel under hela året. Tillståndet innefattar även rätt att sköta ett visst antal renar åt dem som äger eller brukar jordbruksfastigheter i området. Dessa ägare eller brukare får äga högst 30 renar vardera.
seTE konsešuvdnaboazodoalu guovllut
seFK Son guhte lea sápmelaš sáhttá oažžut lobi (konsešuvnna) doaimmahit boazodoalu Norrbottena leanas (Gállása ja Durdnosa johkalegiin) guhkes áiggi geavaheami geažil. Dáin nu gohčoduvvon konsešuvdnaguovlluin doaimmahit boazodoalu birra jagi. Lohpi addá maiddái rievtti doallat geahččobohccuid sidjiide geat oamastit dehe atnet eanandoallogiddodagaid guovllus. Dat eanandoallit dehe eanageavaheaddjit ožžot eaiggáduššat 30 bohcco dehe unnit guhtiinai.

svTE bruttoareal
svDF det totala betesområdet som ges av samebyns administrativt fastställda samebygränser och av samebyn redovisat sedvaneområde
svAN I bruttoarealen har inte exempelvis högfjällsområden eller annan mark som ej går att bruka till renbete räknats bort.
seTE bruttoareála
seFK Bruttoareála lea olles dat guohtunguovlu mii lea čearu hálddahuslaš čearurájiid siskkobealde ja maid čearru lea čilgen vieruiduvvanguovlun. Bruttoareálii lohkkojit maiddái omd gáissát dehe iežá eatnamat mat eai anit boazoguohtumii.

svTE nettoareal
svDF den areal som samebyn kan använda till faktiskt renbete efter att markintrång och naturliga förutsättningar som omöjliggör renskötsel räknats bort
seTE nettoareála
seFK Dat eatnamat maid sáhttá atnit boazoguohtumii maŋŋel go lea eretrehkenastán eanansisabahkkemiid ja iežá lunddolaš eavttuid mat dagahit boazodoalu ovdii.

svTE riksintresse
svDF område, plats eller enstaka objekt som anses viktig för landet och representerar ett allmänt intresse
svAN Kriteriet för riksintressen är att de har särskild betydelse för sitt samhällsområde och ska skyddas från påverkan. Rennäringen är ett riksintresse. Andra riksintressen är exempelvis vägar, mineralresurser, naturvård, kulturmiljöer, fiske och friluftsliv.
seTE riikkaberoštupmi
seFK Riikkaberoštupmi mearkkaša guovllu, báikki dehe ovttaskas objeavtta mii lea erenoamáš mearkkašahtti riikii ja mii lea almmolaš beroštupmin. Eaktun šaddat riikkaberoštupmin lea ahte das lea erenoamáš mearkkašupmi dasa gullevaš servodatsuorggis ja dat galgá suddjejuvvot váikkuhusain. Boazodoallu lea riikkaberoštupmi. Iežá riikkaberoštumit leat earet iežá raŧit, minerálariggodagat, luonddugáhtten, kulturbirrasat, guolásteapmi ja olgoeallin.

svTE resiliens
svFK Resiliens är ett systems långsiktiga förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas. Resiliens innefattar både förmågan att stå emot stress eller förändring och att återuppbygga viktiga funktioner som gått förlorade:
   - För renen kan det handla om att klara av en hård vinter med dåligt bete.
   - För en sameby kan det handla om att klara av ytterligare exploateringar på samebyns betesland. Det kan gälla allt från vindkraft och gruvor till turism eller att klara av en rättstvist både ekonomisk och psykosocialt.
   - För den enskilda renägaren kan det handla om att hantera stora ekonomiska förluster på grund av hög rovdjurspredation.
seTE resilieansa
seFK Resilieansa lea vuogádaga guhkilmas nákca gierdat nuppástuvvamiid ja ahte ovdána. Resilieansa lea sihke dat ahte gierdá streassa dehe nuppástuvvamiid, ja ahte nahká hukset deaŧalaš funkšuvnnaid maid soaitá massán:
   - Bohccui sáhttá leat dat ahte ceavzá garra dálvvi guohtunroasuid.
   - Čerrui sáhttá leat dat ahte gierdá eanet sisabáhkkemiid čearu eatnamiidda. Dat sáhttet leat bieggafápmu, ruvkket ja turisma dehe dan ahte gierdá diggeášši sihke ekonomalaččat ja psykososiáladit.
   - Boazoeaiggádii sáhttá leat dat ahte nahká čoavdit stuora ekonomalaš táhpa meahceeallevahágiid geažil.

svTE naturelement
svFK Myrar, höjder, sluttningar, älv- och bäckdalar, hedar, strandlinjer m.m.
RIFR Extensionell definition!/HNI
